Var regleras proportionalitetsprincipen?

Proportionalitetsprincipens syfte är att det allmänna ska göra noggranna avvägningar mellan det allmännas och de enskildas intressen innan en åtgärd vidtas. Åtgärden får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och åtgärden får bara vidtas om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den åtgärden riktas mot (5 § tredje stycket FL). En myndighet får bara ingripa i ett enskilt intresse om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet.

Avsikten med bestämmelsen är dock inte att myndigheten i detalj ska väga varje åtgärd mot den enskildas motstående intressen. Bestämmelsen avser att säkerställa att de åtgärder som vidtas är proportionella och nödvändiga för att uppnå det resultat som myndigheten vill åstadkomma (prop. 2016/17:180 s. 290).

Vem ska beakta proportionalitetsprincipen?

Regeringsformens proportionalitetskrav som grund för lagprövning och grundlagskonform tolkning i domstol efter 2010 års reform (del I) *

Av jur. kand. OSCAR SÖDERLUND1

Vilka förvaltningsrättsliga principer?

Legalitet – Objektivitet – likhet – official – proportionalitet – offentlighet Legolas och Lina orsakar proppens olycka

Ingen får straffas utan stöd av lagen och ingen får straffas för en gärning som inte är straffbelagd i lagen vid den tiden brottet begicks. ”inget brott utan lag, inget straff utan brott”. I en rättsstat genomsyrar legalitetsprincipen all statens verksamhet och är en grundläggande förutsättning för rättssäkerheten. Legalitetsprincipen ställer krav på att medborgarna av lagstiftningen ska kunna förutse när och hur de kan bli föremål för ingripen. Genom krav på lagstöd kan den enskilde förutse vad hens gärningar kommer få för konsekvenser. Principen skapar både till att skapa förutsebarhet för den enskilde och till att göra den straffrättsliga myndighetsutövningen kontrollerbar.

Tre förbud och ett författningskrav! - författningskravet: det måste finnas stöd i lag för att någon ska kunna straffas. Ingen lag – inget brott. - Förbud 1: analogiförbudet – man får inte tillämpa en analog lagtolkningsmetod enligt legalitetsprincipen, till nackdel för den tilltalade. - Retroaktivitetsförbudet – man får inte straffa någon bakåt- om en lag blir gällande på måndag till exempel, så får man inte straffa någon på söndagen innan, eftersom det först blir kriminaliserat på morgondagen. - Obestämdhetsförbudet – lagen måste vara tydligt utformad så att man kan förstå den och följa den.

Vilka är de rättsliga principerna?

Icke-diskrimineringsprincipen innebär att det är förbjudet att diskriminera leverantörer på grund av nationalitet. Den upphandlande myndigheten eller enheten får inte ställa krav som bara svenska leverantörer känner till eller kan klara av att uppfylla. Det gäller även om organisationen inte förväntar sig anbud av några utländska leverantörer. Lokala leverantörer får inte ges företräde.

Likabehandlingsprincipen innebär att leverantörer i lika situationer ska behandlas lika. Alla leverantörer ska exempelvis få samma information vid samma tillfälle. Ytterligare ett exempel är att det inte går att acceptera ett anbud som lämnats in för sent, eftersom samma regler och tidsfrister ska gälla alla.

Principen betyder också att leverantörer i olika situationer ska behandlas olika. Till exempel kan leverantörer behöva visa på olika sätt att de kan leverera det som ska upphandlas.

Undantag från huvudregeln om likabehandling är endast möjliga om det finns sakliga skäl för det.

Vad innebär proportionalitetsprincipen?

Med proportionalitetsprincipen menas att kraven som ställs i upphandlingsdokumenten måste vara rimliga i förhållande till det som ska upphandlas. Kraven ska vara både lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet med upphandlingen. Om det finns flera alternativ bör det alternativ som är minst ingripande eller belastande för leverantörerna väljas. Övriga grundläggande EU-principer bakom upphandlingslagarna är principerna om likabehandling, icke-diskriminering, öppenhet (transparens) samt principen om ömsesidigt erkännande.

The principle of proportionality

Varför finns proportionalitetsprincipen?

I Sverige har proportionalitetsprincipen länge betraktats som en grundläggande rättsprincip och har därför aldrig blivit kodifierad. När Sverige gick med i Europeiska unionen 1994 började Fördraget om Europeiska unionen gälla även i Sverige. Där ställs krav på att proportionalitetsprincipen ska tillämpas när medlemsstaterna tillämpar EU-lagstiftning.[2] Med anledning av detta började också Högsta förvaltningsdomstolen tillämpa proportionalitetsprincipen som rättspraxis. För att förtydliga att proportionalitetsprincipen ska gälla vid all offentlig förvaltning i Sverige valde regeringen att införa principen i den nya förvaltningslag som infördes 2017.[3][4]

Exempel på när proportionalitetsprincipen kommit till uttryck är vid begäran vid domstol om informationsföreläggande enligt upphovsrättslagen då domstolen ska göra en intresseavvägning mellan kärandens intresse av att få tillgång till uppgifterna och svarandens intresse av skydd för sin integritet.[5]

Ett exempel på när proportionalitetsprincipen tillämpats som praxis var när en rwandisk medborgare häktades i Sverige i avvaktan på utlämning till Rwanda. Den häktade var bland annat misstänkt för folkmord. Sedan regeringen beslutat att han skulle utlämnas överklagade han till Europadomstolen eftersom han ansåg att beslutet stred mot Europakonventionen. På begäran av Europadomstolen meddelade regeringen beslut om inhibition. Högsta domstolen beslöt under hänvisning till proportionalitetsprincipen att häva häktningen.[6]

Hur tillämpas proportionalitetsprincipen?

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillämpning av proportionalitetsprincipen vid val av presidieposter i riksdagens utskott och tillkännager detta för regeringen.

Vad innebär proportionalitetsprincipen inom förvaltningsrätten?

Av advokaten Fredrik Sjövall[1]

Allt eftersom administrativa sanktioner och sanktionsavgifter blir allt vanligare och mer ingripande, blir också behovet av att ta ställning till frågor om legalitet och proportionalitet större. En serie avgöranden från Förvaltningsrätten i Stockholm illustrerar väl hur myndigheter och domstolar bör resonera.

Vilka fyra viktiga principer finns inom offentlig rätt?

Statsrätt/normgivning/rättskipning Offentlig rätt = rör förhållandet mellan det allmänna, dvs stat och kommun, och enskilda (både juridiska och fysiska personer). Konstitutionell rätt = statsrätt, det regelsystem som utgör konstitutionen (våra grundlagar) dvs RF, SO, TF och YGL med supplerande författningar (RO, ValL etc) och konstitutionell praxis (agerande som kan etableras vid tillämpning av grundlagen). Statsrätt =behandlar främst reglerna om de högsta statsorganen (tex riksdagen och regeringen) och deras maktbefogenheter, samt inbördes förhållande liksom i förhållande till medborgarna och andra som vistas i riket. Dessa regler finns samlade i våra grundlagar (RF samt avseende statschefen SO) och anslutande författningar som ex RO och ValL, även TF och YGL. Statsskicket = 1 kap. 1 § RF, ValL: ,Folksuveränitet / folkstyrelse, fri åsiktsbildning, allmän och lika rösträtt, representativt och parlamentariskt statsskick, kommunal självstyrelse, legalitetsprincipen. Folkrätt = rättsregler som styr staters agerande på den internationella arenan. Reglerna inriktar sig i första hand på situationer när en stat agerar gentemot en annan stat, eller gentemot en internationell organisation. Kan också inverka på statens relation till de egna medborgarna, såsom vid skydd för grundläggande fri och rättigheter. Består främst av internationella överenskommelser (konventioner, traktater eller fördrag) och sedvanerätt. Förvaltningsrätt =regler som rör myndigheterna och deras handläggning av ärenden. Inom detta område finns både de allmänna förfarandelagarna FL (för förvaltningsmyndigheter) och FPL (förvaltningsdomstolar). Generaldirektör =Vem styr myndigheterna? Generaldirektören är den högsta chefen i en förvaltningsmyndighet, saknar anställningstrygghet och kan bli sparkad på dagen. Beslutande politiska församlingar= har valts politiskt - riksdagen, kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige Myndigheter = regeringen, domstolar, förvaltningsmyndigheter (vissa privaträttsliga organ samt beslutande kommunala församlingar kan jämställas som myndighet ex vid behandling av OSL) Regeringen =främsta uppgift att “styra riket”, särställning som utövare av den högsta stadsstyrelsen. En myndighet men ej förvaltningsmyndighet. Utövar: landets politiska ledning, högsta förvaltningsfunktion och viss normgivningsfunktion. Tillsynsmyndighet = tillsynsmyndighet är en kontrollmyndighet med ansvar att se till att en underordnad myndighet lever upp till de krav som ställs inom en viss verksamhet ellerett

visst verksamhetsområdet. Regeringen fattar beslut om vilka tillsynsmyndigheter som ska finnas. Regeringskansliet = Regeringskansliet är en svensk statlig förvaltningsmyndighet under regeringen. Stödja regeringen i dess uppgift att styra riket och förverkliga sin politik. Består av statsrådsberedningen, 10 departement och förvaltningsavdelningen. Statsrådsberedningen = Leda och samordna arbetet inom regeringskansliet samt samordna den svenska EU-politiken. Statsministern är chef statsråden finns statssekreterarna, förvaltningschefen, rättschefen, chefen för kansliet för samordning av EU-frågor och personaldirektören biträder statsråden med planering, samordning, uppföljning av verksamheten. Regeringens styrande funktion = innebär att utöva den politiska ledningen i landet, ska härvid ha riksdagens förtroende såväl vid regeringsbildningen som senare. Ingår en begränsad normgivningsmakt och innebär att den får meddela förordningar, dels efter delegation från riksdagen och dels på eget initiativ. Riksdagen = folkets främsta företrädare Kammaren = beslutande organ med 349 ledamöter som leds av talmannen Utskotten= 15 proportionellt sammansatta utskott - som KU, FiU och SkU i vilka ledamöterna förbereder riksdagens ärenden. När regeringen lämnar ett förslag i form av en proposition till riksdagen hamnar den alltid först i ett utskott. Det är likadant med förslag i motioner som ledamöterna skriver. Utskottet tar ställning först, innan det är dags för hela riksdagen att fatta sitt beslut om regeringens eller ledamöternas förslag. Att utskotten måste behandla en fråga innan den beslutas i kammaren kallas för att utskotten har beredningstvång. Varje utskott har ett antal ämnesområden som det behandlar. Militära frågor hamnar till exempel i försvarsutskottet, medan socialutskottet tar hand om förslag som gäller sjukvården. Delegationer = kollegialt sammansatta riksdagsorgan för samråd, beredning etc: - riksdagsstyrelsen - ordförandekonferensen - valberedningen - valprövningsnämnden - utrikesnämnden - Eu-nämnden - krigsdelegationen Riksdagens förvaltning = kammar och utskottskanslier samt riksdagens förvaltningskontor Riksdagens myndigheter = riksbanken, JO och deras expedition, riksrevisionen, nämnder som lyder under riksdagen tex riksdagens överklagandenämnd

Rättsstat = Antal kriterier: offentliga makten ska utövas “under lagarna ”, garantier dvs konstitutionella kontrollmöjligheter ska erbjudas mot maktmissbruk, de grundläggande fri och rättigheterna ska vara skyddade , likhet inför lagen och ett objektivt beslutsfattand e ska garanteras, domstolarnas oberoende gentemot de politiska organen ska garanteras. Högsta statsorganen = riksdagen, regeringen, statschefen, HD, HFD Folksuveränitetens princip = offentliga makten, statsmakten, tillhör svenska folket. Den offentliga makten är odelad och utgår från det svenska folket (RF 1:1). Parlamentaristiskt statsskick = statsskick med en folkvald församling i form av ett parlament (riksdag). Riksdagen på förslag av talmannen väljer statsminister, varefter statsministern efter egna önskemål utser sin regering. Legalitetsprincipen = principen, även betecknad normbundenhetens princip, innebär att alla utövning av offentlig makt kräver ett författningsstöd. Maktutövningen ska alltså vara normbunden i motsats till godtycklig. Objektivitet och likhetsprincipen = innebär att “allas likhet inför lagen” ska läggas till grund för beslutsfattandet och även i myndigheternas sk faktiska verksamhet (undervisning, sjukvård etc). Demokrati som målsättning = Representativt statsskick = säkerställer fri åsiktsbildning och allmän och lika rösträtt genom att vi genom val röstar fram de representanter som ska företräda oss i riksdagen samt i kommun och landsting. Indirekt demokrati = riksdagen är svenska folkets främsta företrädare, alltså folket endast rent undantagsvis “styr sig själva”, riksdagen beslutar åt folket Folkomröstning = möjlighet för folket att direkt uttala sin åsikt i en viss fråga. Undantag från det representativa statsskicket och en form av direkt demokrati. Maktdelning = innebär att den offentliga makten innehas av sina respektive utövare: en lagstiftande makt (riksdagen) en styrande makt (kungen) och en dömande makt (domstolarna) Funktionsfördelning = innebär att den offentliga makten utövas av folkets funktionärer, vilka - till skillnad från dem som innehade statsmakten enligt maktdelning - endast utövar densamma på uppdrag av folket. Skillnaden blir att maktens utövare enligt RF är att uppfatta som folkets funktionärer, folkets tjänare, inte som överordnade innehavare av makt. Monism = den internationella rätten och den nationella rätten en form av enhet, varför internationellt avtal blir gällande rätt i den nationella rätten redan då avtalet ratificeras av den avtalssltutande staten. Dualism = den internationella och inhemska rätten två skilda saker, ett internationellt avtal kan gälla inom staten först efter att det har införlivats i den nationella rätten på vederbörligt sätt.

Vilka 5 grundläggande principer gäller i LOU?

De lagar som styr all offentlig upphandling bygger på fem grundläggande principer. Bestämmelserna i upphandlingslagarna ska alltid tolkas mot bakgrund av dem. De grundläggande principerna för upphandling gäller även vid direktupphandlingar.

Principen om icke-diskriminering innebär ett förbud mot att diskriminera leverantörer på grund av deras nationalitet, som exempelvis medborgarskap, etablerings- eller verksamhetsland. Den upphandlande myndigheten får inte ställa krav som bara svenska företag känner till eller kan klara att uppfylla. Det gäller även när den upphandlande myndigheten inte förväntar sig att några utländska leverantörer ska lämna anbud. Anbudssökande och anbudsgivare från andra orter ska behandlas på samma sätt som företag från den egna kommunen.

Vad menas med att kostnaden är proportionell mot volymen?

Mattecentrum och våra samarbetspartners sparar information på din enhet för att kunna erbjuda anpassad funktionalitet och samla in besöksstatistik. Du väljer vilka typer av cookies som du accepterar utöver de nödvändiga som behövs för att webbplatsen ska fungera.

Besöksstatistik

Vad är en rättslig konsekvens?

Fastän bokföringen ofta känns tråkig så den i sig är ett bra verktyg för att kunna planera ekonomin. Vart går firmans pengar? En löpande bokföring ger svaret. Det spelar ingen roll om inkomsterna är stora ifall utgifterna är okontrollerade. I så fall blir företaget ofta utan vinst och du blir utan pengar.

Huvudsaken är att bokföringen är anpassad till din affärsverksamhet och inte görs för krånglig. Du behöver inte ha med alla konton i BAS-kontoplanen så länge det fungerar för just ditt företag. När du bokför alla affärshändelser på ett sätt som du själv förstår så har du enkelt koll på företagets ekonomi. Då ser du ifall du går på vinst eller utgifterna blivit för stora och du är tvungen att göra åtgärder.

En vanlig miss i små företag är att bokföringen sker för sällan. Enligt bokföringslagen ska händelser bokföras senast inom en månad och kontanta transaktioner bör bokföras genast. Om du väntar för länge med att bokföra en verifikation glömmer du lätt varifrån de olika kvittona härstammar. Dessutom är det svårt att få en realistiskt bild av den ekonomiska situationen ifall en stor del av affärshändelserna inte är bokförda.

Försök att skapa en rutin där du bokför en gång i veckan. Det är mycket lättare att lägga in ett fåtal händelser efter hand än att spara en enorm hög verifikat som måste föras in i efterskott. För att inte tala om de eventuella ekonomiska överraskningarna som gömmer sig i kvittoberget ifall du lämnar bokföringen ogjord.

När infördes proportionalitetsprincipen?

Inför en proportionalitetsprincip och begränsa möjligheten till sympatiåtgärder. Efter höstens partistämmor och motionsperiod står det klart att samtliga allianspartier förespråkar förändrade konfliktregler inför valåret 2018.

Moderaterna driver åter frågan om förändrade konfliktregler

Kan man överklaga förvaltningsrättens beslut?

Ett överklagande av ett beslut ska göras skriftligt till förvaltningsrätten (överinstansen). Överklagandet ska dock ges in till beslutsmyndigheten, d.v.s. Skatteverket (43 § första stycket FL). Det går bra med vanligt brev, e-post eller fax. Ett meddelande per telefon eller andra muntliga meddelanden uppfyller inte kravet på skriftlighet. När en part muntligt meddelar Skatteverket att hen är missnöjd med ett beslut bör Skatteverket därför upplysa parten om att ett överklagande av beslutet ska göras skriftligt (Hellners & Malmqvist 2010, Förvaltningslagen med kommentarer, s. 315).

Överklagandet behöver inte vara egenhändigt undertecknat, men det är ett lagkrav på att förvaltningsrätten ska anges i överklagandet. En sådan reglering kan bidra till att tydliggöra rollfördelningen mellan beslutsmyndigheten och överinstansen och även förenkla beslutsmyndighetens prövning av om en skrivelse med en begäran om ändring kan uppfattas som ett överklagande eller enbart som en begäran om omprövning (prop. 2016/17:180 s. 264). Ett överklagande som saknar ordet ”förvaltningsrätten” bör dock inte alltid ses som en begäran om ändring utan avsändarens avsikt i det avseendet kan behöva utredas innan beslut fattas.