Är villkorat aktieägartillskott fritt eget kapital?

Nu behöver många fåmansföretag tillskott för att stärka sitt kapital och sin kassa. I denna artikel tittar vi på vissa skattemässiga effekter av några vanliga alternativ för ägarfinansiering.

Artikeln riktar sig till ägare som är privatpersoner och vars aktier utgör kvalificerade andelar (alltså 3:12-aktier).

Hur ska aktieägartillskott redovisas i årsredovisningen?

Aktieägartillskott är ett frivilligt tillskott av kapital till ett aktiebolag från dess aktieägare. En vanlig orsak till att lämna aktieägartillskott är att bolagets egna kapital har gått ner under halva aktiekapitalet, men man kan även göra tillskott för att skjuta till kapital av andra skäl. Det kapital som lämnas som aktieägartillskott blir en del av fritt eget kapital, och alltså inte en del av aktiekapitalet.

Aktieägartillskott kan vara villkorade eller ovillkorade. Ett villkorat tillskott innebär att den/de aktieägare som gör tillskottet har rätt att få tillskottet återbetalat innan "vanlig" aktieutdelning får göras. Notera dock att detta endast är ett avtal mellan aktieägarna. Ur företagets perspektiv är egentligen återbetalning av aktieägartillskott likställt med utdelning.

Hur bokföra ett aktieägartillskott?

Innan vi berättar hur du går till väga för att bokföra aktieägartillskott tänkte vi börja med att reda ut vad begreppet aktieägartillskott egentligen är för något.

Kort beskrivet är aktieägartillskott en metod för aktieägare att bidra med eget kapital till bolaget för att öka dess kapital. Det kan exempelvis användas om bolagets kapital helt eller delvis snart är förbrukat, men även vid andra kapitalbehov.

Aktieägaren som vill tillföra kapital kan göra det på två sätt:

Vad gäller vid aktieägartillskott?

Ett ovillkorat tillskott lämnas utan krav på återbetalning. Skatteutskottet har uttalat att de ovillkorade aktieägartillskotten närmast kan liknas vid rena kapitalinsatser från aktieägarna (SkU 1984/85:2 s. 7f).

Huvudprincipen är att ett ovillkorat aktieägartillskott inte är en skattepliktig inkomst för mottagaren. Utgivaren av tillskottet har inte någon avdragsrätt vid den löpande beskattningen, men får i regel räkna med beloppet som en del av anskaffningsutgiften för aktierna i det bolag som mottagit aktieägartillskottet. I några fall har lagstiftaren, för vissa specifika situationer, reglerat hur tillskott ska behandlas vid beskattningen, se t.ex. 23 kap. 12 § IL, 48 kap. 12 § IL och 53 kap. 5 § IL.

Ett villkorat aktieägartillskott innebär vanligen att tillskottet ska återbetalas om och när bolagets fria egna kapital medger det. Aktieägarna har i regel avtalat om att på bolagsstämman rösta för att aktieägartillskotten ska betalas tillbaka innan någon annan utdelning lämnas. Skatteutskottet har uttalat att de villkorade aktieägartillskotten närmast kan jämställas med lån utan säkerhet (SkU 1984/85:2 s. 7f). De villkorade tillskotten kan sägas vara ett slags efterställt lån. När man bedömer om det är fråga om ett villkorat tillskott eller ett lån, måste man ta hänsyn till hur villkoren för återbetalning har utformats och hur transaktionen har bokförts i bolaget: som skuld eller som eget kapital? Om krav på återbetalning riktar sig mot bolaget istället för mot delägarna, ska överförda medel betraktas som en skuld hos bolaget.

Huvudprincipen är att ett villkorat aktieägartillskott inte är en skattepliktig inkomst för mottagaren.

Den som lämnat ett villkorat tillskott får inte lägga beloppet till anskaffningsutgiften för aktierna i mottagande bolag. Rätten till återbetalning av tillskottet kan överlåtas separat och beräkningen av kapitalvinst eller förlust ska göras separat från beräkningen av resultatet för aktierna. Läs om beskattning av försäljning av villkorat aktieägartillskott.

Vad ingår i fritt eget kapital?

Balansräkningen ska i sammandrag visa blanda annat företagets skulder och eget kapital på balansdagen (3 kap. 1 § ÅRL). Balansräkningen ska upprättas enligt den uppställningsform som anges i bilaga 1 till ÅRL (3 kap. 3 § ÅRL). Posterna i balansräkningen ska tas upp var för sig i den ordningsföljd som anges för uppställningsformen (3 kap. 4 § ÅRL). Läs mer om uppställningsformen för balansräkningen.

Det finns vissa skillnader mellan hur skulder och eget kapital redovisas av en enskild näringsidkare respektive en ideell förening.

Är aktieägartillskott skattepliktigt?

Artikeln riktar sig till ägare som är privatpersoner och vars aktier utgör kvalificerade andelar (alltså 3:12-aktier).

Kan man ta tillbaka aktieägartillskott?

Author

Aktieägartillskott är ett instrument som ofta används i praktiken men som inte är reglerat i lag. Tillskottet har som syfte att förbättra ett bolags finansiella ställning. Två olika former av aktieägartillskott förekommer, ovillkorade och villkorade. Ett ovillkorat aktieägartillskott har som avsikt att vara permanent, utan krav på återbetalning. Ett villkorat aktieägartillskott har däremot som syfte att betalas tillbaka när bolaget visar fritt eget kapital i balansräkningen. Trots att lagstiftning saknas är floran av rättspraxis knapphändig. Den rättspraxis som vuxit fram är tidsmässigt koncentrerad till mitten av 1980-talet, då bl.a. de grundläggande skatterättsliga ramarna slogs fast, såsom återbetalning och ränta. I slutet av 2002 kom ett antal domar som behandlar mer invecklade frågor, som kapitalvinstbeskattning av aktieinnehavet vid omvandling av fordringar och villkorade aktieägartillskott till ovillkorade aktieägartillskott. De senaste domarna har lett till att en intensiv diskussion tagit fart i de juridiska tidskrifterna angående hur villkorade tillskott skall kapitalvinstbeskattas. I anslutning till denna fråga ställs också frågan hur villkorade tillskott både civilrättsligt och skatterättsligt skall klassificeras. Aktieägartillskott kan lämnas både av aktieägare och icke aktieägare samt både av fysiska och juridiska personer. Ovillkorade aktieägartillskott från en juridisk person bör som oftast vara företagsekonomiskt rättfärdigade i och med att de ökar värdet av moderbolagets aktieinnehav i det dotterbolag som mottager tillskottet. Detta medför att reglerna om vinstutdelning inte behöver vara uppfyllda. Samtidigt aktualiseras inte någon gåvobeskattning. Tillskottet bör redovisas direkt mot eget kapital i det mottagande bolagets balansräkning. Hos givaren skall tillskottet redovisas som en ökning av posten ''Andelar i koncernföretag''. Skatterättsligt är ovillkorade aktieägartillskott inte avdragsgilla för givaren och därmed inte skattepliktiga för mottagande bolag. Tillskottet ökar dock givarens omkostnadsbelopp för aktierna i det mottagande bolaget. För att ett villkorat aktieägartillskott skall öka det egna kapitalet måste avtalsvillkoren innebära att tillskottet är oåterkalleligt och definitivt. Förbehåll om rätt till framtida återbetalning får endast avse det fall att återbetalningen kan ske ur disponibla vinstmedel enligt fastställd balansräkning. Avtalet om rätten till återbetalning måste binda aktieägarna och inte bolaget, vilket sker genom att återbetalningen från bolaget görs beroende av framtida beslut av bolagsstämman. Gentemot bolaget behandlas ett villkorat tillskott i stort sätt precis som ett ovillkorat tillskott. Eftersom rätten till återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott är avtalsgrundad, är det viktigt att man klart och tydligt mellan aktieägarna uppställer ett avtal som reglerar alla de villkor som skall gälla mellan dem. En återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott betraktas bolagsrättsligt som utdelning och förutom att avtalet som är uppställt mellan aktieägarna måste följas, måste reglerna om vinstutdelning i 12 kap. ABL vara uppfyllda. Ett villkorat aktieägartillskott beskattas vid lämnandet precis som ett ovillkorat aktieägartillskott och en återbetalning ses som en amortering. Efter beslut om återbetalning omvandlas det villkorade aktieägartillskottet istället till en fordring. Vidare skall en avyttring av aktierna och förbindelsen om det villkorade tillskottet vid en kapitalvinstbeskattning behandlas var för sig. Det är dock oklart hur man skall klassificera förbindelsen vid denna beskattning. Det ligger dock närmast till hands att ett villkorat aktieägartillskott beskattas som en fordring. Vid gränsdragningsproblem mellan lån, villkorade aktieägartillskott och ovillkorade aktieägartillskott bör samma bedömning göras skatterättsligt som civilrättsligt. Om villkorade aktieägartillskott vid en kapitalvinstbeskattning kommer att beskattas på samma sätt som fordringar, innebär detta för fysiska personer att det är en fördel att få en förlust fördelad på aktierna istället för på det villkorade tillskottet. Fysiska personer vill därför omvandla villkorade aktieägartillskott till ovillkorade aktieägartillskott innan en konkurs i bolaget, för att få så högt omkostnadsbelopp på aktierna som möjligt. Juridiska personer vill istället få en förlust fördelad på det villkorade aktieägartillskottet, då ingen avdragsrätt ges för näringsbetingade delägarrätter, medan 100 % kan dras av för kapitalförluster på fordringar. Dock är det osäkert om det går att få en förlust fördelad på det villkorade aktieägartillskottet för juridiska personer, eftersom 25 a kap. 19 § IL eventuellt hindrar detta. Omvandlingar av fordringar och villkorade aktieägartillskott till ovillkorade aktieägartillskott, när ett företag är på obestånd, har vållat en het debatt. Den traditionella åsikten har varit att ett eftergivande inte utlöser några omedelbara skattekonsekvenser, utan tillskottet kommer istället att i framtiden ses som om det är ovillkorat. Detta bygger på att själva rätten till återbetalning upphör att existera, och att det inte är fråga om någon avyttring. Efter domarna RÅ 2002 not 216 och RÅ 2002 ref. 107 får man förmodligen revidera denna syn. I dessa rättsfall har domstolen kommit fram till att omkostnadsbeloppet endast skall ökas med marknadsvärdet på fordringen eller det villkorade aktieägartillskottet vid omvandlingstillfället. Storleken på höjningen av omkostnadsbeloppet och aktieägartillskottet bör förmodligen följas åt. Palmström och Fredriksson har framfört en ny teori som går ut på att en omvandling av en fordring eller ett villkorat aktieägartillskott till ett ovillkorat tillskott innebär att en avyttring enligt 44 kap 3 § IL skett. I så fall ges avdrag för kapitalförluster i och med denna avyttring. Mycket talar för att de har rätt. Överensstämmelsen mellan civilrätt och skatterätt avseende aktieägartillskott är stor. Undantag finns men det enda som är av betydelse gäller återbetalning av villkorade aktieägartillskott. I väntan på en dom från Regeringsrätten kommer debatten, avseende hur villkorade tillskott skall klassificeras och hur en omvandling av dessa skall beskattas, med stor sannolikhet att fortsätta i de skatterättsliga tidskrifterna. Palmströms och Fredrikssons åsikt får troligtvis inte stå oemotsagd under någon längre tid.

När ska aktieägartillskott bokföras?

Om ditt bolag har kapitalbehov kan en lösning vara att aktieägare bidrar med kapital genom ett villkorat eller ovillkorat aktieägartillskott. Här reder vi ut begreppen.

Genom ett aktieägartillskott satsar aktieägarna mer pengar i aktiebolaget. Ett aktieägartillskott är ett sätt att öka bolagets egna kapital och kan vara ett alternativ till nyemission av aktier. Det är kanske vanligast med aktieägartillskott när ett företag kommit på obestånd, eller riskerar att göra det. Ett aktieägartillskott kan vara ovillkorat eller villkorat.

Vad händer med aktieägartillskott vid försäljning?

Om ditt bolag har kapitalbehov kan en lösning vara att aktieägare bidrar med kapital genom ett villkorat eller ovillkorat aktieägartillskott. Här reder vi ut begreppen.

Vad är skillnad mellan bundet och fritt eget kapital?

Eget kapital är, inom redovisningsteori, ett begrepp som oftast beskrivs som skillnaden mellan en organisations tillgångar och skulder. Det är därmed ett kapital som på sätt och vis kan sägas utgöra en organisations egna medel.

Om organisationen i fråga har en ägare, till exempel när man talar om bolag, kan det egna kapitalet ses som en skuld till ägarna själva. Skulden uppstår antingen genom att organisationen samlar på sig driftöverskott, det vill säga vinst, eller genom att intressenter, så som medlemmar eller ägare skjuter till medel.

Vad är ett aktieägartillskott?

Hur deklareras aktieägartillskott?

Om ditt bolag har kapitalbehov kan en lösning vara att aktieägare bidrar med kapital genom ett villkorat eller ovillkorat aktieägartillskott. Här reder jag ut begreppen och vad som kan vara bra att tänka på.

När ett aktiebolag startas sätter ägarna in ett aktiekapital och får i gengäld aktier i bolaget. Det lägsta aktiekapitalet är idag 25 000 kronor. Som huvudregel begränsas därefter aktieägarnas ansvar för bolagets skulder till det insatta aktiekapitalet.

Måste man anmäla aktieägartillskott?

}5-15 min att besvara frågorna
hDokumentet är 1-2 sidor
Ladda ned i word/pdf
299 SEK
Nöjd kund-garanti

Med den här modulen kan du snabbt och enkelt skriva en tillskottshandling avseende ett aktieägartillskott.

Handlingen dokumenterar ett tillskott från en aktieägare av kapital (pengar) till aktiebolaget. Det kan villkoras av återbetalning osv. men så behöver inte vara fallet.

På denna sida ska vi försöka besvara frågor relaterade till aktieägartillskott. När du dokumenterar ett aktieägartillskott med oss kommer vi naturligtvis ta hänsyn till all relevant information och samtliga krav som ställs i tillämplig lagstiftning. Du behöver bara klicka på skriv online och svara på frågorna så kommer tjänsten att skapa en tillskottshandling som är skräddarsydd för din situation.

Ett aktieägartillskott innebär att en aktieägare skjuter till pengar eller annan egendom till aktiebolaget. Genom tillskottet ökas aktiebolagets eget kapital.

Aktieägartillskottet kan vara ovillkorat eller villkorat (se nedan). Själva tillskottet kan lämnas på olika sätt. Vanligast är att det sker kontant, genom insättning på bolagets bankkonto, eller genom kvittning (avräkning) mot en fordran som aktieägaren har på bolaget.

Om man dokumenterar aktieägartillskottet skriftligt i en tillskottshandling utgör handlingen ett bevis på att tillskottet har skett vilket underlättar i bolagets redovisning.

Vad kan man göra med fritt eget kapital?

Ett företags eget kapital utgörs av de pengar som aktieägarna har satt in. Detta kapital kommer från startkapital, kapitaltillskott och vinster som ägarna låter vara kvar i företaget. När ett företag går med förlust eller ger aktieutdelning minskar det egna kapitalet. Eget kapital är likamed tillgångar minus skulder. Vi kan också beskriva eget kapital som företagets nettoförmögenhet.

I balansräkningen för företaget hittar du tillgångarna på ena sidan och skulder samt eget kapital på andra sidan. Eget kapital utgör skillnaden mellan dessa två sidor, det vill säga tillgångar minus skulder. Det egna kapitalet finns på skuldsidan eftersom det ses som skuld till aktieägarna. Ett företags egna kapital brukar ses som en slags buffert för företaget och kan därmed påverka hur företaget hanterar sämre perioder. Stort eget kapital betyder ofta att företaget har hög förmåga att klara sig. Om skulderna är större än tillgångarna, det vill säga att företaget har ett negativt eget kapital, betyder det en större risk. Under bra perioder är det därför viktigt för företag att bygga upp sitt egna kapital. Det här kan företagen göra genom att återinvestera vinster. Genom att göra detta minskar företaget sitt beroende av banker och andra kreditgivare, vilket leder till att man har möjlighet att undvika en del skulder och räntekostnader. Det här gör också att företagets självfinansiering är bättre.

Kan fritt eget kapital vara negativt?

Eget kapital är det kapital som finns kvar av ett företags tillgångar efter att skulderna har betalats. Man kan likställa det med det kapital som ägs av företaget.

Storleken på det egna kapitalet används ofta som grund för att bedöma företagets ekonomiska styrka och stabilitet. Det kan även användas för att jämföra företag inom samma bransch för att se vilka som är mer lönsamma eller stabila.

Man kan se det egna kapitalet som ett företags nettoförmögenhet.

I kontrast till bundet kapital finns även fritt eget kapital, som är kapital som kan användas utan några särskilda begränsningar. Fritt eget kapital kan exempelvis användas för att återinvestera i företaget eller utbetalning till aktieägarna i form av utdelning.

Att ha mycket fritt eget kapital är en bra buffert mot dåliga ekonomiska tider eller oförutsedda utgifter, eftersom man kan klara sig utan att behöva låna pengar.