Vad är Tvåinstansjäv?

Innehållsförteckning:

1. Vad är Tvåinstansjäv?
2. Hur är man när man är jävig?
3. Vad är Sakägarjäv?
4. Vem bestämmer om jag är jävig?
5. Kan man polisanmäla jäv?
6. Var regleras jäv?
7. Är jäv ett brott?
8. Vilka är Jävsgrunderna?
9. När ska jäv anmälas?

Vad är Tvåinstansjäv?

Nu inleder Riksrevisionen en granskning av bildandet av de statliga bolagen Svevia och Infranord för tio år sedan. Syftet är att ta reda på om bildandet har gett de effekter riksdagen avsåg med beslutet.

STs förbundsordförande Britta Lejon kan väljas till ny ordförande för Public Services International, PSI, den globala federationen för fackförbund inom offentlig sektor. ”Det känns både häftigt och oväntat”, säger hon.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, har anmärkningar mot hur arbetsförmedlare sköter kontrollen av arbetssökande. Granskningen visar att ungefär 10 procent av arbetsförmedlarna uppger att de någon gång under de tre senaste månaderna har låtit bli att skicka en signal trots att de borde ha gjort det.

Regeringen vill öka möjligheterna för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten att utbyta information med andra myndigheter. Det framgår av en lagrådsremiss. Enligt regeringen har dataskyddsregleringen inte följt med utvecklingen.

Det generella sparbetinget på myndigheterna kommer inte att förvärra problemet med handläggningstiderna för omställningsstudiestödet, bedömer Centrala studiestödsnämndens generaldirektör Christina Forsberg.

Att regeringen föreslår sammanslagningar av mindre myndigheter väcker frågor och oro bland medarbetare på de utpekade arbetsplatserna. På flera håll ifrågasätts motiven och vinsterna med förslaget.

Hur är man när man är jävig?

Ordlista

Partiskhet eller risk för partiskhet, som gör någon olämplig att uppträda i en viss egenskap, t.ex. som domare eller vittne. Jäv kan bland annat förekomma om en domare är släkt med en av parterna i en rättegång eller har ett eget intresse i saken.

Vad är Sakägarjäv?

Jäv

Sammanfattning: Med att vara jävig menas att man berörs av ett ärende på ett sådant sätt att man inte får delta i eller närvara vid handläggning av ärendet. Den som anser sig vara jävig är själv skyldig att anmäla det. I annat fall kan nämnden fatta beslut om att personen är jävig.

Vem bestämmer om jag är jävig?

Myndigheternas handlande ska präglas av objektivitet. Allmänheten skall kunna förlita sig på att myndigheterna agerar sakligt och opartiskt och inte fattar beslut som grundats i ovidkommande hänsyn. Grova former av brott mot denna grundprincip har straffbelagts genom brottsbalkens regler om tjänstefel samt givande och tagande av muta.

Med jäv avses omständighet som kan rubba förtroendet till en beslutsfattares, ledamots eller handläggares opartiskhet/objektivitet vid handläggningen av ett ärende. De omständigheter som utgör jäv återfinns i förvaltningslagen 16 och 17 §§.

Jävsreglerna gäller vid all handläggning av ärenden (alltså inte bara vid beslutsfattande) inom universitetet.

Jävsreglerna gäller för den som tar del i handläggningen av ett ärende på ett sätt som kan påverka myndighetens beslut i ärendet. Avgörande är inte om viss person benämns handläggare och med handläggare åsyftas:

• Beslutsfattare (rektor, förvaltningschef, dekan, fakultetsnämnd, prefekt/motsvarande, institutionsstyrelse eller annan person/organ med beslutanderätt)
• Person/er som bereder ärendet
• Person/er som deltar i den slutliga handläggningen av ärendet (t.ex. som föredragande)

En person som endast utför rent expeditionella uppgifter, t ex kopiering och utskick, omfattas inte av jävsreglerna även om personen skulle beröras av ärendet.

Kan man polisanmäla jäv?

Jäv

Sammanfattning: Med att vara jävig menas att man berörs av ett ärende på ett sådant sätt att man inte får delta i eller närvara vid handläggning av ärendet. Den som anser sig vara jävig är själv skyldig att anmäla det. I annat fall kan nämnden fatta beslut om att personen är jävig.

Var regleras jäv?

Jäv är en omständighet som kan rubba förtroendet för att den som ska handlägga ett ärende är opartisk. Även om det finns jäv, behöver det inte nödvändigtvis betyda att någon är partisk. Det betyder bara att det finns en omständighet som kan utgöra en risk för partiskhet.

Syftet med jävsreglerna är att myndigheter ska agera objektivt och opartiskt och att allmänheten ska ha förtroende för myndigheternas arbete. Denna objektivitetsprincip är reglerad i bland annat 5 § andra stycket FL och i regeringsformen (1 kap. 9 § RF).

Det är enbart den som för Skatteverkets räkning tar del i handläggningen, dvs. bereder och föredrar ett ärende, på ett sätt som kan påverka Skatteverkets beslut som kan vara jävig. Det innebär att enbart handläggare och beslutsfattare kan vara jäviga (prop. 2016/17:180 s. 302).

Jävsgrunderna delas i förvaltningslagen in i fyra grupper (16 § FL):

• parts-, intresse- och närståendejäv
• ställföreträdar- och ombudsjäv
• tvåinstansjäv
• generalklausulen (s.k. delikatess- eller grannlagenhetsjäv).

Är jäv ett brott?

Jäv är en omständighet som kan rubba förtroendet för att den som ska handlägga ett ärende är opartisk. Även om det finns jäv, behöver det inte nödvändigtvis betyda att någon är partisk. Det betyder bara att det finns en omständighet som kan utgöra en risk för partiskhet.

Syftet med jävsreglerna är att myndigheter ska agera objektivt och opartiskt och att allmänheten ska ha förtroende för myndigheternas arbete. Denna objektivitetsprincip är reglerad i bland annat 5 § andra stycket FL och i regeringsformen (1 kap. 9 § RF).

Det är enbart den som för Skatteverkets räkning tar del i handläggningen, dvs. bereder och föredrar ett ärende, på ett sätt som kan påverka Skatteverkets beslut som kan vara jävig. Det innebär att enbart handläggare och beslutsfattare kan vara jäviga (prop. 2016/17:180 s. 302).

Jävsgrunderna delas i förvaltningslagen in i fyra grupper (16 § FL):

• parts-, intresse- och närståendejäv
• ställföreträdar- och ombudsjäv
• tvåinstansjäv
• generalklausulen (s.k. delikatess- eller grannlagenhetsjäv).

Vilka är Jävsgrunderna?

Jäv är en omständighet som kan rubba förtroendet för att den som ska handlägga ett ärende är opartisk. Även om det finns jäv, behöver det inte nödvändigtvis betyda att någon är partisk. Det betyder bara att det finns en omständighet som kan utgöra en risk för partiskhet.

Syftet med jävsreglerna är att myndigheter ska agera objektivt och opartiskt och att allmänheten ska ha förtroende för myndigheternas arbete. Denna objektivitetsprincip är reglerad i bland annat 5 § andra stycket FL och i regeringsformen (1 kap. 9 § RF).

Det är enbart den som för Skatteverkets räkning tar del i handläggningen, dvs. bereder och föredrar ett ärende, på ett sätt som kan påverka Skatteverkets beslut som kan vara jävig. Det innebär att enbart handläggare och beslutsfattare kan vara jäviga (prop. 2016/17:180 s. 302).

Jävsgrunderna delas i förvaltningslagen in i fyra grupper (16 § FL):

• parts-, intresse- och närståendejäv
• ställföreträdar- och ombudsjäv
• tvåinstansjäv
• generalklausulen (s.k. delikatess- eller grannlagenhetsjäv).

När ska jäv anmälas?

Myndigheternas handlande ska präglas av objektivitet. Allmänheten skall kunna förlita sig på att myndigheterna agerar sakligt och opartiskt och inte fattar beslut som grundats i ovidkommande hänsyn. Grova former av brott mot denna grundprincip har straffbelagts genom brottsbalkens regler om tjänstefel samt givande och tagande av muta.

Med jäv avses omständighet som kan rubba förtroendet till en beslutsfattares, ledamots eller handläggares opartiskhet/objektivitet vid handläggningen av ett ärende. De omständigheter som utgör jäv återfinns i förvaltningslagen 16 och 17 §§.

Jävsreglerna gäller vid all handläggning av ärenden (alltså inte bara vid beslutsfattande) inom universitetet.

Jävsreglerna gäller för den som tar del i handläggningen av ett ärende på ett sätt som kan påverka myndighetens beslut i ärendet. Avgörande är inte om viss person benämns handläggare och med handläggare åsyftas:

• Beslutsfattare (rektor, förvaltningschef, dekan, fakultetsnämnd, prefekt/motsvarande, institutionsstyrelse eller annan person/organ med beslutanderätt)
• Person/er som bereder ärendet
• Person/er som deltar i den slutliga handläggningen av ärendet (t.ex. som föredragande)

En person som endast utför rent expeditionella uppgifter, t ex kopiering och utskick, omfattas inte av jävsreglerna även om personen skulle beröras av ärendet.