Hur beräknar man anskaffningsvärde?

När företaget förvärvar inventarier genom köp, byte, egen tillverkning eller på liknande sätt, är anskaffningsvärdet utgifterna för förvärvet (18 kap. 7 § IL). Förutom utgiften för själva inventariet består anskaffningsvärdet av samtliga utgifter som uppkommer för att förvärva inventariet, exempelvis utgifter för installation, frakt, tull och konsulttjänster.

Om inventarierna förvärvas på något annat sätt än genom köp, byte, egen tillverkning eller liknande, anses marknadsvärdet vid förvärvet vara anskaffningsvärdet (18 kap. 7 § IL). Marknadsvärdet är det pris som man får betala på orten för att själv skaffa sig motsvarande vara (61 kap. 2 § IL). Vid förvärv genom gåva m.m. kan det bli aktuellt att tillämpa reglerna om underprisöverlåtelser.

Om man förvärvar en rörelse direkt, ett s.k. inkråmsförvärv, bestäms anskaffningsvärdet i redovisningen på identifierbara tillgångar och skulder genom en s.k. förvärvsanalys. Enligt Skatteverkets uppfattning är inventariernas skattemässiga anskaffningsvärde de värden som man sätter på inventarierna i förvärvsanalysen. Detta under förutsättning att förvärvsanalysen är upprättad enligt god redovisningssed. Värdet på tillgångarna och skulderna i förvärvsanalysen bestämmer som regel de skattemässiga anskaffningsvärdena, oavsett om de förvärvade tillgångarna är poster där beskattningen är kopplad till redovisningen, t.ex. lager, eller är kapitaltillgångar i inkomstskattelagens mening (jfr HFD 2011 ref. 1 och Skatteverkets rättsfallskommentar).

Vad ingår i anskaffningsvärdet?

När man talar om anskaffningsvärde är det vanligt att det ställs emot det verkliga värdet. Verkligt värde är det faktiska värde som en tillgång är värd enligt marknadens principer. Med andra ord den summa som du skulle kunna sälja en tillgång för.

Den stora skillnaden mellan anskaffningsvärde och verkligt värde är att du inkluderar de kringkostnader som tillkom vid förvärvet. Ifall det inte tillkommer några kostnader i samband med ett köp är anskaffningsvärdet och det verkliga värdet det samma.

Det är inte särskilt komplicerat att beräkna anskaffningsvärdet. Du tar helt enkelt den summan som du köpte tillgången för, alltså det verkliga värdet, och adderar sedan eventuella kostnader som uppstår för att göra tillgången redo att användas.

Om du köper en fastighet tillkommer det i regel en kostnad för mäklararvode, och om du köper en ny värmeberedare behöver du förmodligen betala för installationskostnader. Dessa typer av kostnader läggs på det verkliga värdet för att få fram det totala beloppet för förvärvet.

Vad ingår i anskaffningsvärdet fastighet?

Bostad & Fastighet

Är arvskifteslikvid avdragsgill vid framtida försäljning? Vi har nyligen, genom arv, förvärvat en fastighet som var inköpt på 40-talet. Vid förvärvet betalade vi arvsskifteslikvid på totalt 1 miljon kronor till de övriga dödsbodelägarna. Fastighetens hade ett taxeringsvärde på 1,3 miljoner och marknadsvärdet bedömdes till c:a 1,6 miljoner kronor. Mycket var gjort på huset under årens lopp i form av ombyggnad och renoveringar, men det är sparsamt med kvitto och fakturor. Vi har nu renoverat huset ytterligare - det var i sämre skick än förväntat. Om vi skulle sälja huset om något år - hur beräknar vi anskaffningsvärdet? Tacksam för svar.

Vad är anskaffningsvärde aktier?

Har du någon gång slitit ditt hår i stycken när det är dags att deklarera dina aktieaffärer? Du är inte ensam. Få saker är så krångliga, snåriga och allmänt jobbiga som att försöka få ihop en aktiedeklaration. Boven i dramat stavas ofta anskaffningsvärde.

När du säljer en aktie får Skatteverket reda på ditt försäljningspris men det dom vill ha av dig är ditt inköpspris, anskaffningsvärdet. Har du köpt din aktie genom en digital mäklare och förvarat aktien hos dom en kort tid är det värdet oftast lätt att få tag i, det syns i mäklarens avräkningsnotor som du har i din depå eller fått hem i brevlådan.

Hur beräknas anskaffningsvärdet för ett varulager?

Varulager är en omsättningstillgång, vilket innebär att avsikten är att det ska omsättas i verksamheten. För att det ska vara varulager krävs även att något av kriterierna nedan är uppfyllt;

Det är färdiga varor där avsikten är en försäljning inom den normala verksamheten
Omsättningstillgången är under tillverkning för att bli en färdig vara
Omsättningstillgången används vid tillverkningen av en färdig vara eller vid tillhandahållandet av en tjänst

Det finns ett antal rubriker som är vanliga i en balansräkning vad gäller varulager. Det handlar främst om råvaror och förnödenheter, varor under tillverkning, färdiga varor och handelsvaror, pågående arbete för annans räkning samt förskott till leverantörer.

Det finns ett flertal frågor att tänka på vid värdering av varulager. En fråga är om post-för-post-värdering eller kollektiv värdering ska användas. Det är även viktigt att ta hänsyn till lägsta värdets princip. Dessa värderingsfrågor beskrivs närmare nedan.

Huvudregeln är att värdering ska ske post för post - att varje vara i varulagret ska värderas för sig.

Vad ingår i anskaffningsvärdet för en byggnad?

Utgifter för inköp av byggnad debiteras konto 1110 Byggnader. Om byggnaden anskaffats tillsammans med marken debiteras proportionell andel av anskaffningsvärdet för marken på konto 1130 Mark. Även lagfartskostnaden proportioneras mellan byggnad och mark. Anskaffningsvärdet för obebyggd tomtmark debiteras konto 1140 Tomter och obebyggda markområden och för markanläggningar på konto 1150 Markanläggningar.

När är 97 %- regeln tillåten vid beräkning av lagervärdet?

Varulagerposter är omsättningstillgångar i företaget. Bestämningen av omsättningstillgångar är negativ. ÅRL definierar vad som är en anläggningstillgång. En tillgång som inte är en anläggningstillgång är en omsättningstillgång. Anläggningstillgångar är tillgångar som är avsedda att stadigvarande brukas och innehas i företaget (4 kap. 1 § ÅRL). Omsättningstillgångar är tillgångar som är avsedda att säljas och förbrukas i företaget.

I redovisningsnormgivningen förtydligas vilket värde ett varulager ska tas upp till i företaget. De grundläggande principerna för värdering av lager regleras i ÅRL. I redovisningsnormgivningen preciseras och begränsas dessa principer. Läs mer om detta under respektive normgivning.

Vad är skillnaden på anskaffningsvärde och verkligt värde?

Värdering innebär enligt Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning och koncernredovisning (K3) att företaget ska fastställa det belopp till vilket ett företag ska redovisa tillgångar, skulder, intäkter och kostnader i en finansiell rapport. Vid värderingen ska företaget utgå från en värderingsgrund, t.ex. anskaffningsvärde, återanskaffningsvärde, försäljningsvärde, nuvärde, verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde (BFNAR 2012:1 kommentaren till punkt 2.20). Dessa värderingsgrunder finns normalt inte lagfästa utan utvecklas genom normgivning och god redovisningssed. I 4 kap. 3 § ÅRL anges dock vad som är anskaffningsvärde för anläggningstillgångar och vad som ska ingå i anskaffningsvärdet. Motsvarande regel för omsättningstillgångar finns i 4 kap. 9 § ÅRL.

Värderingsgrunderna används när en tillgång eller skuld ska värderas under normala förhållanden i en pågående verksamhet. Normgivningen på redovisningsområdet kan innehålla regler som anger vilken värderingsgrund som ska tillämpas i olika situationer och kombinationer.

Att något ska värderas till diskonterade belopp innebär att man vid värderingstillfället beräknar ett nuvärde med hänsyn tagen till en given räntesats. Vid värdering till odiskonterade belopp tas inte någon hänsyn till framtida förändringar av penningvärde eller ränta.

Tillgångar kan värderas till anskaffningsvärdet enligt BFNAR 2012:1 kommentaren till punkt 2.20 på följande två olika sätt:

det belopp som vid anskaffningstillfället betalats med likvida medel
det verkliga värde av en tillgång som lämnades i byte när tillgången anskaffades.

Skulder kan värderas till anskaffningsvärdet enligt BFNAR 2012:1 kommentaren till punkt 2.20 på följande två olika sätt:

Hur beräknas anskaffningsvärdet för ett varulager Vilka metoder finns det?

1.Syftet med denna standard är att ange hur varulager ska redovisas. Den viktigaste frågan vid redovisning av varulager gäller vilket anskaffningsvärde som ska redovisas som tillgång till dess en motsvarande intäkt redovisas. Standarden ger vägledning om hur anskaffningsvärdet fastställs och hur det senare ska redovisas som kostnad, innefattande eventuell nedskrivning till nettoförsäljningsvärdet. Den ger även vägledning om de olika beräkningsmetoder som används vid fördelning av kostnader på skilda varuslag.

Hur räknar man ut lagervärde?

En redovisningsenhet som har varor i lager (varulager) måste göra en lagerinventering och en lagervärdering per balansdagen för att kunna beräkna redovisningsperiodens kostnad för sålda varor.

En kostnad motsvaras av det verkliga värdet av förbrukade resurser och utnyttjade tjänster under en redovisningsperiod. Varor som finns kvar i lager vid redovisningsperiodens slut är inte förbrukade och skall därför inte redovisas som en kostnad utan som en tillgång. En lagerinventering och lagervärdering vid redovisningsperiodens slut innebär att redovisningsperiodens kostnader matchas mot intäkterna i resultaträkningen.

Vad får ingå i anskaffningsvärdet till lager?

Förändringar i varulagret kan bokföras löpande under året, exempelvis genom minskning av faktiska anskaffningsvärden eller genom en schablon baserat på försäljningspriset. Om inte detta behövs sker justering efter inventering i samband med bokslutet.